Forskare som studerar resilience (“förmåga till återhämtning”) tror att man kan ”vaccinera” sig mot sressrelaterad problematik. Färdigheter som associeras med resilience leder till att människor kan hantera stress bättre och har förmågan att återhämta sig efter motgångar. Enligt APA (American Psychological Association) är inte resilience ett personlighetsdrag som människor har eller inte har. Det involverar beteende, tankar och handlingar som vem som helst kan lära sig och utveckla.

Individer som är resilient har färdigheter som hjälper dem att möta och hantera positiva och negativa livshändelser. Faktorer som förebygger stressrelaterad psykologisk ohälsa och utvecklar resilience kallas för skyddande faktorer och delas upp i tre kategorier; inom individen, inom familjen, inom samhället. Skyddande faktorer inom individen är god kognitiv förmåga, problemlösningsförmåga, social kompetens, positiv självuppfattning, tillit till sin egen förmåga, en känsla av mening med livet, positiv framtidstro, känsloreglering och humor.

Tillgångar, resurser, och skyddande faktorer har studerats för att förklara resilience. Tillgångar är det motsatta till riskfaktorer, det finns evidens att det leder till god anpassningsförmåga, oavsett graden av risk individen beräknas ha. Resurs innebär social förmåga och strategier som man använder sig av när man hamnar i nya situationer.

Kompetensområden hos personer med resilience
Fysisk

  • God hälsa
  • Lätt temperament
  • Gener; ”Pick your parents well”

Sociala relationer

  • Trygg anknytning
  • Förmåga att känna tillit (basic trust)
  • Förmåga och möjlighet att aktivt ta kontakt med andra människor, utveckla vänskaps-, och nära relationer, utveckla empati

Kognitiv

  • Hög emotionell intelligens, social intelligens
  • Språk- och läsförmåga
  • Planeringsförmåga; öva sig i att förutse saker och ting; kunna hantera och möta utmaningar
  • Problemlösningsförmåga, coping
  • Initiativsförmåga att agera mot sina mål
  • Inre locus of control
  • Tillit till sin egen förmåga; självförtroende
  • Förstå sig själv, självmedvetenhet
  • Lämplig kognitiv förklaringsstil; realistisk förklaring av konsekvenser av beteende; förmåga att utvecklas

Emotionell

  • Emotionell reglering
  • Vara kreativ
  • Ha en förmåga till humor

Moral

  • Ha en förmåga och se möjligheter med att ge till andra
  • Engagera sig i sociala och/eller ekonomiska uppgifter, aktiviteter

Spirituell

  • Ha en inre tro att ens eget liv betyder något
  • Att se/hitta mening i sitt liv, även vid smärta och lidande
  • En känsla av sammanhang/samband med andra, mänskligt samband, kan se saker/händelser ett större perspektiv; t ex om man mår dåligt att det finns folk som också har det svårt just nu dvs man är inte ensam

Att vara resilient är en pågående process som tar tid och försök, men människor tar sig framåt. När man är resilient innebär det inte att man inte upplever svårigheter eller stress. Känslomässig sorg och smärta är vanligt hos människor som har upplevt stress eller trauma i sitt liv.

Resilience och positiva emotioner
Man har i studier sett att människor som får högt resultat på mätningar av psykologisk resilience visar snabbare kardiovaskulär återhämtning som följer på negativt emotionellt påslag än de som svarar lågt på mätningen. Denna snabba återhämtning tros regleras av positiva emotioner som personer med hög resilience har med sig in i situationen, i form av strategier, erfarenheter m.m. Resilienta individer upplever fler positiva emotioner än mindre resilienta personer, både vid tveksamheter och i respons till stressfulla omständigheter. Dessa positiva emotioner, tillåter dem att återhämta sig från negativa emotioner. Resilienta individer är experter på att använda sig av ”the undoing effect” av positiva emotioner. Läs mer om positiva emotioner under lycka.

Att fokusera på tidigare erfarenheter för att hitta källor till personlig styrka kan hjälpa dig att bli medveten om vilka strategier för att utveckla resilience som fungerar för dig. Genom att fundera över dina svar till följande frågor kan leda till att du kanske upptäcker hur du kan agera, hantera och möta framtida situationer:

  • Vilka olika händelser har varit mest problemfyllda/stressfyllda för dig?
  • Hur har dessa händelser påverkat dig?
  • Har det hjälpt dig att tänka på viktiga människor i ditt liv när du har varit nedstämd?
  • Till vem har du vänt dig för stöd när du arbetar dig igenom en stressfylld upplevelse?
  • Vad har du lärt dig om dig själv och din samvaro, samtal med andra under svåra tider?
  • Har det hjälpt dig att hjälpa någon annan som går igenom liknande händelser/situationer?
  • Har du kunnat överkomma liknande hinder, och om ja, hur?
  • Vad har hjälpt dig att känna dig mer hoppfull inför framtiden?

10 tips för att utveckla resilience

  1. Sociala kontakter: Man hittar och skapar sociala kontakter med familj, vänner eller andra är viktigt, att ta emot hjälp och stöd från de som bryr sig om dig och lyssna till dig stärker resilience. Somliga gör detta genom att vara aktiva i en förtroendefull organisation, grupp som kan hjälpa till med att återfå hoppet och en framtidstro. Att hjälpa andra som behöver hjälp har också visat sig stärka resilience.
  2. Inställning: Man kan inte förhindra att stressfyllda och svåra händelser sker, men man kan påverka hur man tolkar och svarar till dessa händelser. Försöka se bortom nuvarande läge och se hur framtida omständigheter kan se lite bättre ut. Uppmärksamma de olika strategier som gör att du mår bättre när du tar dig an svåra situationer.
  3. Acceptera: Vissa mål kanske inte längre är nåbara av olika anledningar. Att acceptera omständigheter som inte kan förändras kan hjälpa dig att fokusera på det du kan påverka.
  4. Rör dig framåt mot dina mål: Utveckla några realistiska mål. Gör något regelbundet, även om det ses som ett mycket litet steg framåt, så möjliggör det för dig att arbeta framåt istället för att fokusera på uppgifter som är ouppnåbara, fråga dig själv, ”vad är det för saker som jag känner till som jag kan uppnå idag som hjälper mig framåt i den riktningen som jag vill gå?”.
  5. Agera: Agera i mesta möjliga mån, i motsats till att undvika problemfyllda situationer, istället för att önska att de bara ska försvinna.
  6. Håll utkik efter möjligheter att utveckla dig själv: Människor lär sig ofta något om sig själva och kanske inser att de har utvecklats genom att ta sig igenom stressfyllda upplevelser. Många människor upplever att de efter sina svåra upplevelser har bättre relationer, är mer närvarande, och en högre medvetenhet om sin inre styrka både i stunder när de känner sig säkra och sköra.
  7. Ge näring åt en positiv syn av dig själv: Utveckla självförtroende för din förmåga att lösa problem och lita till att dina insikter hjälper dig utveckla resilience.
  8. Se saker och ting ur olika perspektiv: Även under de mest stressfyllda händelserna, försök att se den stressiga situationen i ett bredare kontext och försök att se det ur ett bredare perspektiv. Undvik att göra händelsen större än den är.
  9. Bibehåll en hoppfull inställning: En optimistisk syn möjliggör för dig att du förväntar dig att goda saker kommer att hända i ditt liv. Försök att se framför dig vad du vill ha, istället för att oroa dig för värsta scenario.
  10. Ta hand om dig själv: Var uppmärksam på dina egna behov och känslor. Engagera dig i aktiviteter som du tycker om och som är avslappnande. Motionera regelbundet. Att ta hand om sig själv hjälper till att behålla ditt sinne och kropp förberedd inför att hantera situationer som kräver resilience.