The pursuit of happiness, strävan efter lyckan är i USA ett kulturellt arv. Det började med the declaration of independence, 1776, där det står att lycka är en rättighet för alla samhällsmedborgare. Under tiden som inflödet av pengar och komfort har ökat, varför har välbefinnande och mental hälsa minskat? Förbättrad ekonomi och fysiskt välmående ökar inte upplevelsen av lycka. När man studerar människor i motsats till samhällsstrukturer, står objektiva faktorer för enbart en liten del av variationen i upplevelse av lycka.

Positiv Psykologi innebär vetenskapen om styrkor och karaktärsdrag som gör det möjligt för individer och samhällen att utvecklas och växa. Fokus i Positiv Psykologi är att människor vill leva meningsfulla liv, ägna sig åt att utveckla sina styrkor, samt att öka upplevelserna av social samvaro, arbete och fritid.

Positiv Psykologi (PP) är ett forskningsområde initierat av Martin Seligman och Míhály Csíkszentmihályi i slutet av 1990-talet. Professor Seligman valde PP som fokus under sitt ordförandeskap i APA (American Psychological Association) 1998 och många ser hans första tal som ordförande som en vändpunkt för psykologin. Olika konferenser följde och därmed också flera olika publikationer. 2006 lanserades en ny tidskrift ”Journal of positive psychology”. Flera universitet erbjuder numera positiv psykologi som kurs. Över 800 studenter hade sökt kursen vid Harvard University redan ht-06 vilket gör det till den mest eftertraktade kursen i universitets historia. Intresset har spridit sig utanför universitetssfären; t ex ägnade Time Magazine mer än 60 sidor åt ämnet i en av deras utgåvor i januari 2005.

Under 1920- och 30-talet hade psykologin som forskningsgren tre huvudsyften:

  • Förstå mänskliga beteenden för att hjälpa människor att bli mer produktiva och nöjda
  • Förstå och nära individer med olika förmågor
  • Studera och behandla psykisk sjukdom

Någonstans under mellankrigstiden så glömdes de två förstnämnda bort och man försökte istället förstå och behandla psykisk sjukdom. Detta har lett till att vi idag har utvecklat en diagnosmanual (DSM) för att hitta och behandla olika psykiska sjukdomar men till priset att vi glömde bort de båda andra syftena. En stor del av den vetenskapliga forskningen inom psykologin har åsidosatt forskningen på vad som är bra, vad som får människor att blomstra och vad som fungerar för människor.

Sedan Martin Seligmans studier av inlärd hjälplöshet under 1960-talet har Seligman tågat vidare med sin forskning både i USA och i övriga världen. Hans arbete med inlärd hjälplöshet ledde vidare att studera depression och till forskning i optimism och pessimism. Míhály Csíkszentmihályi, är en annan känd professor i psykologi bl a för begreppet flow. Han har skrivit flera böcker i ämnet flow som är ett område inom PP.

Den moderna forskningen i PP har skapat en paraplyterm av teori och forskning, PP innebär att introducera det positiva och integrera det negativa. Det vanligaste är att ställa frågor som: Vad är det som inte fungerar? Vad behöver fixas? Hur kan vi fixa det? I motsats till att fråga: Vad fungerar? Vad är rätt? Vad förbättras? PP innebär att skifta fokus till sina tillgångar och på så vis t ex upptäcka nya förmågor. En vanlig missuppfattning har varit att PP lägger tonvikten på det positiva genom att förringa det negativa. PP innebär inte att det söker att negligera eller minska fokus i studier på patologiska tillstånd och behandling. Däremot finns det mycket att vinna genom att studera optimal funktion och prevention, dvs att förebygga problemen innan behovet av behandling uppstår. PP innebär att samla stabil empirisk forskning till områden som t ex välmående, flow, personliga styrkor, positiva känslor, kreativitet, psykologisk hälsa och hur man skapar positiva samhällen, grupper och organisationer.

Mind map över Positiv Psykologi skapad av Ilona Boniwell i ”Positive Psychology in a nutshell” (2006).

På mitten av 50-talet upplevde 50% av britterna att de var mycket lyckliga. Idag är det annorlunda, ungefär en tredjedel av populationen upplever sig vara mycket lyckliga detta trots det faktum att man i UK har tredubblat sin ekonomi under de senaste femtio åren. Man ser liknande trender runt om i världen. Med den snabba tillväxten i den kinesiska ekonomin kommer också en ökning av antalet barn och vuxna som upplever ångest och depression. I USA är depression tio gånger vanligare idag än på 60-talet, och genomsnittlig ålder för att utveckla depression är 14.5 år jämfört med 29.5 år 1960.

Trots att vår generation, i västvärlden såväl som ett stort antal av länder i öst, är rikare än tidigare generationer , så är vi inte lyckligare. Om vi är så rika, hur kommer det sig att vi inte är lyckliga? En fråga ställd av Mihaly Csikszentmihalyi i början av 90-talet. Om det inte är rikedom, och som flers studier visar, prestige och status, vad är det då? Nedan följer tips för att känna sig lyckligare, de plockade ur Tal Ben-Shahars bok ”Happier: Learn the Secrets to Daily Joy and Lasting Fulfillment”.

1. Tillåt dig själv att vara mänsklig
Inom den västerländska kulturen finns det mycket negativism och lite acceptans mot smärtsamma känslor. Många tror att om man upplever känslor som oro, sorg, rädsla eller avundsjuka så innebär det att det är något fel på en, istället är det, det motsatta. Det är enbart två olika sorters människor som inte upplever dessa känslor; s k psykopater och döda människor.

När vi undviker dessa känslor, när vi inte ger oss själva tillåtelse att vara människor så betalar vi ett högt pris. Dessa smärtsamma känslor intensifieras och vi mår sämre. För att ta ett exempel; Vilket slags liv skulle vi leva om vi vägrade att acceptera gravitationskraften? Vi kanske inte skulle överleva mer än några sekunder om vi vägrade att acceptera saker och ting. Även om vi skulle överleva, genom att undvika denna naturens lag skulle det leda till frustration och olycka. De flesta människor accepterar gravitationskraften och jobbar med den, och hittar fördelar med den, t ex som i sporter. Hela vårt känsloregister är en lika stor del av den mänskliga naturen, många omfamnar det senare och undviker det första. För att leva ett hälsosamt liv, måste man acceptera sina känslor precis på samma sätt som man gör med naturliga företeelser. Man kommer att må mycket bättre om man lär sig att hantera vad det innebär att vara människa fullt ut.

2. Gör ditt liv lättare
Den Nobel prisvinnande psykologen Daniel Kahneman m fl utförde en studie som visade effekterna av att ha för mycket att göra. Kvinnor ombads att göra en lista där man beskrev aktiviteterna som de gjorde dagen innan, och sen skatta hur de kände sig under varje aktivitet. Kvinnorna listade måltider, arbete, barnomsorg, shopping, pendling till och från jobb, sociala kontakter, intima relationer, hushållsarbete osv. Den mest oväntade upptäckten var att de flesta mammor inte uppskattade tiden de spenderade med sina barn.

Förmodligen älskar mammor sina barn mer än något annat i världen, men för att de har för mycket att göra, så kan de inte uppskatta tiden tillsammans med dem. Mobiltelefoner, e-post, den ökade tillgängligheten, är sånt som ingår i en konstant tidspress.

Tänk dig själv att du lyssnar på din favoritmusik, skatta detta med en siffra mellan 1-10. Tänk dig nu in att du lyssnar på din näst bästa musik och skatta det på samma skala. Troligtvis så gav du båda en hög siffra. Vad skulle ske om du spelade båda musikstyckena samtidigt? Hur skulle du skatta din upplevelse? Förmodligen inte i närheten av en 10. Det kan vara för mycket av bra saker, och när det kommer till upplevelse av lycka, så är ju mindre desto bättre (”less is more”).

Tidspress står för en del av depressionsökningarna världen over. Generellt sätt, är människor idag för upptagna med att försöka pressa in mer aktiviteter inom en mindre tidsram. Man misslyckas med att ta se potentiella källor till lycka som finns runt omkring en, antingen det är arbete, ett musikstycke, en relation, naturbild, eller ens barn.

3. Motionera regelbundet
Fler och fler studier inom området beteendemedicin visar de psykologiska fördelarna av motion. Michael Babyak m fl vid Duke University visade i en studie att om man motionerar tre gånger per vecka under 30 minuter är detta lika effektivt vid måttlig depression som att äta antidepressiv medicin. De som intog medicin hade fyra gånger högre risk att återfalla när behandlingen var avslutad än de som motionerade. Är motion samma sak som att äta antidepressiv medicin. Inte precis. Att däremot inte motionera är en av flera faktorer bakom utvecklingen av depression. Människor har behov av motion, och när detta behovet inte uppnås, så betalar man ett pris. Människan är inte skapt för att vara inaktiv, för att sitta framför en dator hela dagarna. Utan skapad för att springa efter en antilop, eller för att fly en attack från lejon. Man blir frustrerad när man inte motionerar, och man arbetar upp ett behov av vitaminer, proteiner och motion. John Ratey, Professor i psykiatri vid Harvard: “Motion kan man se som en psykiatikers dröm behandling. Det fungerar vid oro, panikattacker och på all stress, faktorer bakom depression. Motion genererar utsöndring av signalsubstanser som noradrenalin, serotonin och dopamin, som är väldigt lika våra viktigaste mediciner. En dos motion är som att ta lite Prozac och lite Ritalin” (antidepressiv medicin och uppmärksamhetshöjande medicin som intas vid ADHD).

Motion ger till skillnad från ovannämnda mediciner positiva biverkningar som förstärkt självförtroende, ökad uppmärksamhet och koncentration, ett längre liv, bättre sömn och sex och ett starkare immunsystem. För att förtydliga så är inte motion ett mirakelmedel, utan under visa omständigheter kan medicinering behövas, varje fall av depression och ångest är olika. I de flesta fall, kan motion vara lika effektivt eller effektivare än medicin, och man ska använda denna tillgång oftare.

4. Fokusera på det som är bra
Lycka beror inte enbart på vad som händer runt omkring oss utan också hur vi tolkar dessa händelser. Detta är anledningen till att en person som verkar ha allt kan vara olycklig och en person med lite kan leva ett lyckligt liv. Människans nivåer av lycka beror inte på vad man har, utan också om vi uppskattar det vi har. En av de större hinder till lycka är att man har en tendens att ta för givet de bra sakerna i sitt liv. Man tänker sällan på hur lyckligt lottad man är över att vara frisk, över sina vänner, eller mat på bordet. Om man upplevt något traumatiskt eller jobbigt, som en sjukdom eller en nära persons bortgång, uppskattar man ofta det man har på ett annat sätt. Sådan medvetenhet, sådan tacksamhet och uppskattning är kortvarig, man vänjer sig snabbt och lägger snart inte märke till allt som man borde uppskatta mer runt omkring sig.

Frågan man bör ställa sig; måste saker och ting bli sämre innan man ser hur fantastiskt livet är? Behöver man uppleva något negativt för att uppskatta livet? Svaret är nej, om man kan använda sig av och göra tacksamhet en del av sitt liv, för att vara tacksam över något är det motsatta till att ta saker och ting för givet. När man är tacksam över maten på bordet, för sin hälsa, och tacksam över att ha en kärleksfull familj, tar man inte dessa delar av sitt liv för givet.

Det finns flera studier inom PP på tacksamhet, som visar fördelarna med att uppskatta sitt liv. Robert Emmons m fl utförde en studie där man delade upp deltagarna i fyra grupper. Den första gruppen ombads att varje kväll skriva ned fem saker som de var tacksamma över, den andra gruppen ombads att varje kväll skriva ned fem vardagsdilemman, den tredje gruppen ombads att varje kväll skriva ned fem saker de var bättre på än andra, den fjärde gruppen ombads skriva ned fem händelser.

Resultatet blev häpnadsväckande. Under tidsperioden man utförde detta experiment så upplevde sig deltagarna i den första gruppen mer optimistiska, hade färre fysiska symtom, hade lättare att nå sina mål, och hjälpte andra människor mer, jämfört med deltagarna i de andra tre grupperna.

Hur kan tacksamhet bli en vana för någon som inte har någon större erfarenhet av att vara tacksam? Genom övning. Emmons m fl föreslår en övning som tar ett par minuter av dagen: Fokusera, var medveten om nuet, istället för att göra det till en rutin. Skriv ned, upplev känslan av tacksamhet, se de personer du uppskattar framför dig. Gör denna övning med din respektive eller barn emellanåt. Prova under åtminstone en månad, vilket är tiden som vanligtvis behövs för att forma en god vana. När man gör en vana av att vara tacksam, behöver man inte längre en speciell händelse för att göra en lycklig, för att om man verkligen tittar så finns det mycket som är unikt och speciellt runt omkring sig.