The pursuit of happiness, strävan efter lyckan är i USA ett kulturellt arv. Det började med the declaration of independence, 1776, där det står att lycka är en rättighet för alla samhällsmedborgare. Under tiden som inflödet av pengar och komfort har ökat, varför har välmående och mental hälsa minskat? Förbättrad ekonomi och fysiskt välmående ökar inte upplevelsen av lycka. När man undersöker individen istället för samhällstrukturer, står objektiva faktorer för enbart en liten del av variationen i upplevelse av lycka. Variabler som ex man är gift eller skild, inkomst, ålder och utbildning visar på ett svagt samband med lycka och välmående.

Begreppet Flow är ett koncept myntat av Mihály Csikszentmihályi, professor vid Claremont University, USA. Flow, är ett mentalt tillstånd som man hamnar i när man är fullständigt absorberad av en pågående aktivitet som t ex tv-spel, sportutövande m.m. Detta tillstånd är en upplevelse av stark fokusering samtidigt som man känner energi, ”ett med upplevelsen” – samstämd med aktivitet och framgång i processen. Enligt Csikszentmihályi är flow ”fullständig fokuserad motivation” och det man vill fånga vid inlärning. Nedan bild tydliggör skillnaden mellan flow och oro, stress, apati m.m.

Flow

Lyubomirsky m fl menar att det behövs fler alternativ som fokuserar på subjektiva influenser av välmående. Människor agerar inte passivt vid livshändelser, utan istället så försöker de aktivt förstå och svara till omständigheterna och situationerna. Författarna menar att dessa aktiva, subjektiva processer påverkar vår upplevelse av lycka.

Att förstå tankar, mål och beteende hos dessa lyckliga individer är nödvändigt för att förklara hur lycka bibehålls relativt oberoende av, och ibland trots, olika händelser. Man frågade hur lyckliga människor tänker, utvärderar, bestämmer sig för och svarar i jämförelse med människor som anser sig vara mindre lyckliga. Lyckliga individer hanterar olika beslut på ett unikt sätt.

Lyckliga individer visar ett stabilt mönster av nöjdhet med sina val och vad som blev av dessa valen.

Två olika strategier för beslutsfattande en strategi är närma de olika valen med målet att välja det bästa möjliga alternativet, en s k maximerande approach. En annan strategi är att närma sig valen med tankarna att det-blir-nog-bra-val, en s k nöjd approach. Flera studier som undersöker förhållandet mellan dessa strategier har visat att maximerande har ett negativt samband med lycka.

Det är möjligt att individer med en maximerande approach kan utifrån sett uppnå bättre resultat än den andra gruppen, men individer med en maximerande approach är mindre nöjda med sitt beslut än den andra. Individer med en maximerande approach som tenderar att ångra sina beslut visar lägre nivå av lycka, medan de som inte ångrar sig, visar ingen skillnad i nivåer av lycka än den andra nöjda gruppen.

Efter man tagit ett beslut, verkar lyckliga individer bibehålla positiva känslor och självförtroende. I kontrast till olyckliga deltagare, som gick och funderade på om varför de inte fick ett visst jobb eller kom in på en viss utbildning.

Vad är känslor? Det är något som har en personlig mening för individen själv, de upplevs snabbt och leder till olika erfarenheter, ansiktsuttryck, kognitiv bearbetning, psykologiska förändringar och t ex rädsla, ilska, glädje och intresse.

Den mesta psykologiska forskningen på emotioner har varit på negativa känslor. Vår kognitiva aktivitet (t ex tankeprocesser) är hämmat när vi har starka emotioner. När vi är känslomässigt lugna, har vi en högre förmåga till problemlösning, ett av de bästa sätten att nå detta lugn inom oss själva är genom andning och avslappning. När vi tar långa djupa andetag stimuleras det parasympatiska nervsystemet och det startar en avslappningsrespons med utsöndring av peptider, hormoner och signalsubstanser som får oss att må bra.

Två anledningar till negativa känslor ha fått så mycket uppmärksamhet är att de är a) evolutionärt adaptiva och b) kan leda till psykologiska sjukdomar. Emotioner som rädsla och ilska hjälper oss att överleva (stressreaktionen; kamp- och flykt). Negativa emotioner associeras med psykologiska sjukdomar men det är generellt accepterat att människor vill vara psykologiskt friska än psykologiskt sjuka. Positiva emotioner å andra sidan är inte traditionellt associerat med överlevnadsbehov och anses som resultatet av psykologiskt välmående, mer än att ge psykologiskt välmående.

Positiva emotioner anses ha en kompletterande effekt till de negativa som är till för vår överlevnad (som art). Flera vetenskapliga studier visar att mild positiv emotion, ex belåtenhet, underlättar socialt beteende och förstärker kognitiva processer.

Barbara Fredrickson har utvecklat en alternativ modell som fångar deras effekt. Hon har valt att kalla den för broad- and build teorin för att positiva emotioner verkar bredda människors tillfälliga tanke-handling repertoar och bygga sina personliga tillgångar.

Den uppbyggande hypotesen
Positiva emotioner gör att man uppmärksammar fler intryck och upplever sig ha fler problemlösningsstrategier till sitt förfogande, s.k. tolkning-beteende repertoar. En motsatt hypotes fastställer att negativa emotioner minskar denna förmåga. Ökat flexibelt tankemönster och efterföljande handling leder det till att man oftare upplever positiva emotioner som förbättrar coping och bygger resilience. Glädje leder till att man provar sina gränser och intresse, innebär viljan att upptäcka och att ta in ny information. Man sätter ett positivt värde på dagliga aktiviteter som man trivs med. En social aktivitet som upplevs som positiv, man är i kontakt med och bryr sig om andra, leder till emotioner som ex lugn och glädje.

Den uppbyggande hypotesen

Positiva emotioner ger ökad tolkning-beteende repertoar och antas leda till att man bygger upp varaktiga psykologiska tillgångar av välmående som under tid producerar en uppåtgående spiral där man blir bättre på att känna igen, hantera och uppskatta sitt ökade välmående. Om vi upplever positiva emotioner är vi mer kreativa och ser mer möjligheter som finns, mer öppna till relationer med andra. T ex associeras positiva känslor med flexibilitet, kreativitet, integration, öppenhet till information, och effektivitet. Positiva emotioner försvagar negativa emotioner. Individer som upplever positiva emotioner återhämtar sig snabbare från stressorer än andra svårigheter. Positiva emotioner kan trigga igång uppåtgående spiraler, precis som negativa emotioner kan leda en till neråtgående spiraler av depression föreslår man att positiva emotioner kan trigga uppåtgående spiraler genom förbättrad emotionellt välmående.

Positiva emotioner möjliggör adaptiv coping i upplevelsen av stress, vilket genererar mer möjligheter för flexibelt agerande. Positiva emotioner är inte bara en signal av välmående utan ska betraktas som att de möjliggör välmående.

När man tester effekterna av positivt mående på beteende, har Isen m fl har visat att positiva emotioner producerar mer kreativt och varierande beteende. Generellt sett, när positiva emotioner verkar förstora den kognitiva kontexten, en effekt som man föreslår har ett samband med hjärnans dopamin nivåer. Sådana kognitiva expansiva processer är konsistenta med broad- and build hypotesen.

Fig 2

The undoing effect
Att använda positiva emotioner för att reglera negativa emotioner och stress har psykologiska fördelar. Studier visar att positiva emotioner producerar en undoing effect; emotioner som glädje och belåtenhet ökar återhämtningen vid hjärt- och kärlproblem och vid upplevelser som utlöser rädsla, sorg eller oro. När man ser en positiv mening med en aktivitet producerar detta också signifikanta terapeutiska effekter, som återhämtning från nedstämdhet och förbättringar i hälsa och psykologiskt välmående, en s.k. undoing effect av nedstämdheten.

Positiva emotioner ökar den kardiovaskulära återhämtningen efter negativa emotioner med aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Genom att öka kardiovaskulär återhämtning, genererar positiva emotioner ett bredare utbud av tankar och handlingar.

Diagram